Upp till 120 GW ny förnybar energi behövs för att möta EU:s behov av grönt väte 2030

För att uppfylla Europeiska unionens nya strategi för grönt väte kan det behövas så mycket som 120 GW extra vind- och solenergi för att driva elektrolysörer, säger blockets strategi för vätgasbehov.

EU publicerade idag sin efterlängtade vätestrategi, som tillhandahåller en färdplan för blockets framsteg mot att etablera en ren, kostnadskonkurrenskraftig väteekonomi eftersom det ser ut att helt ta bort koldioxid från sin ekonomi.

Idag utgör väte en "blygsam bråkdel" av den globala och EU:s energimix och även då produceras det till stor del med fossila bränslen.Därför, argumenterar strategin, för att väte ska spela en roll för klimatneutralitet måste dess produktion bli helt koldioxidutsläppt.För att detta ska vara både helt kolfritt och kostnadseffektivt mot fossilbränsledriven vätgasproduktion krävs dessutom ett strategiskt tillvägagångssätt.

EU har därför utvecklat vad man kallar en ambitiös plan för att sätta väte på vägen mot kostnadseffektiv koldioxidneutralitet.Detta kommer dock att kräva en kritisk massa i investeringar, ett stödjande regelverk, nya ledande marknader, hållbar FoU till banbrytande teknik och en storskalig infrastrukturmarknad som "endast EU och den inre marknaden kan erbjuda", EU:s strategidokument. påståenden.

Trots den nuvarande höga kostnaden för att generera väte via förnybar-ledd elektrolys, har EU fastställt förnybart väte som sin prioritet, med kraften för elektrolysen att huvudsakligen komma från vind och sol.EU siktar på att förnybart vätgas ska "progressivt ... distribueras i stor skala vid sidan av utbyggnaden av ny förnybar kraftproduktion" fram till 2050, med hjälp av en fortsatt minskning av tekniska kostnader.

Som ett resultat strävar efter att minst 6 GW förnybara väteelektrolysörer ska installeras till 2024, som kan producera upp till 1 miljon ton förnybart väte.Detta kommer att innebära installation av elektrolysörer bredvid befintliga efterfrågecentra, såsom kemiska komplex och större raffinaderier, och som drivs av lokala förnybara generatorer.

I detta skede skulle rent väte inte vara kostnadskonkurrenskraftigt.Som ett resultat ändrar EU sitt politiska fokus på att stimulera utbud och efterfrågan genom "lämpliga regler för statligt stöd", men specifika detaljer om detta har ännu inte klargjorts.

Från 2025 till 2030 skulle emellertid väte behöva bli en "inneboende del" av Europas energisystem, med minst 40 GW förnybara väteelektrolysörer som behövs till 2030. Denna nivå av utbyggnad skulle göra att förnybart väte blir kostnadskonkurrenskraftigt med andra former.

För att driva denna nivå av elektrolys skulle EU behöva skala upp och direktansluta någonstans mellan 80 – 120 GW sol- och vindkapacitet, vilket kostar någonstans i området 220 – 340 miljarder euro, uppskattar EU.

Hela EU:s vätestrategidokument kan läsas här.

Responsen på strategin har varit stark, och många har lyft fram den roll som solenergi och andra förnybara energikällor kommer att spela för att driva vätgas mot koldioxidutsläpp.

Antony Skinner, energipartner vid den brittiska advokatfirman Ashurst, sa: "Publiceringen av strategin är en betydande utveckling och det som är särskilt viktigt är det faktum att den inser att i de tidiga stadierna av vätgasutbyggnaden kan specifika kvoter och andra incitament krävas för att attrahera den betydande nivå av investeringar och engagemang som krävs för att tillåta rent väte att ersätta andra bränslen."

Strategin har också publicerats mitt i en mängd projektnyheter som kopplar gigawatt-skala förnybara projekt med väteproduktion.Tidigare i veckan utsågs den saudiarabiska utvecklaren av förnybar energi ACWA Power till en betydande partner i ett projekt som syftar till att samarbeta med upp till 4GW solenergi och andra förnybara energikällor med olika gröngasanläggningar, samtidigt som det också har skett rörelse i Australien, där en föreslagen 3,6GW grön vätgasanläggningen har för avsikt att använda solenergi och lagring som sin primära kraftkälla.